A Storm of Swords var min tjocka julledighetsbok, en sån där bok som jag medvetet har sparat till ett tillfälle då jag kan läsaläsaläsa. Några korta kommentarer:
* Bäst hittills i ASOIAF. Tyvärr har jag förstått på de som har läst vidare att det inte fortsätter så.
* Folk dör. Jag visste ju innan att flera centrala figurer skulle stryka med i den här boken (men jag hade faktiskt lyckats undvika att få reda på vilka) men det blev många ”Whoa, vad fan händer?” ändå. Jag uppskattar att en författare vågar göra så, trots att det faktiskt gjorde ganska ont, och det ska bli intressant att se vilka som blir mer viktiga istället. Nu ser jag fram mot reaktionerna när mängder av personer som inte har läst böckerna ser den tredje säsongen av tv-serien i vår. Moahaha.
* Danys kapitel är så himla tråkiga att jag bara skummade de flesta av dem. Martin, det är inte ok att göra tjejen med drakarna till den segaste delen av berättelsen.
Hah, när jag läst färdigt Dance with Dragons (lovande titel, liksom!) frågade min sambo mig om det fanns ”någon som helst mening” med att han läste Daenerys kapitel. Efter Storm of Swords var han nämligen också rätt less på henne…
Hehe. Är det någon mening med det då? ;)
Jag kan inte annat än att hålla med om alla kommentarerna. Och jag misstänker att det kommer dyka upp en hel del FB-statusuppdateringar enbart skrivna med versaler (och väldigt många utropstecken) när tv-serien kommer fram till den blodigaste delen. :)
Jag kommer att hålla skadeglad koll på twitter när skiten börjar flyga. ;)