Jag och Johan Jönsson kompletterar varandra så fint på http://tystnad.net. Han lägger upp poesi på tyska. Jag lägger upp ett bokomslag med en rumpa på.
–Maria på Facebook nyligen
Jag har skrivit på Tystnad i lite mer än ett år nu. Det gick väldigt snabbt över från att röra sig om gästinlägg till att bli en permanent inslag till att Maria kände behovet att meddela sina läsare att jag inte hade stängt in henne i en källare för att ta över hennes blogg.
Jag drömde förresten att du började skriva fem inlägg om dagen om obskyr tysk litteratur och mina läsare blev arga. xD
–Maria i mail för ett år sedan
Jag har varit med nästan lika länge som Tystnad. Men Tystnad är förstås bara den senaste reinkarnationen av en äldre blogg än så: först Arianrhod, sedan Marias bokblogg hos UNT. Jag förutsätter att åtminstone en del läsare följt med på hela resan. Och jag kan inte låta bli att undra: vad tycker ni egentligen om att Marias inlägg nu riskerar att drunkna i mina? Jag har inte skrivit vansinniga mängder om obskyr tysk litteratur, men vi skriver ofta om olika saker och på olika sätt.
Har det bara blivit mer, eller har ni tappat bort den blogg ni en gång läste?
Jag älskar allt tyskt och obskyrt, som gör att jag får känna mig mallig över att jag kan tyska. Och Maria har jag ju gillat sen i alla fall en blogg tillbaka :) Tycker helt klart att det känns som en bra kombo.
Jag har läst sedan Arianrhod-tiden, och ska jag vara ärlig känner jag mig ibland lite borttappad. Fast det är ju inte värre än att jag kan välja att hoppa över det som blir för långt och obskyrt för mig. :)
Lite nyfiket: vad är det du har svårast för? Långa kongressrapporter? När jag glatt citerar litteratur på tyska? Annat?
//JJ
Jag har bara börjat läsa här nyligen.
Vilken bok var det förresten som hade en rumpa på omslaget? :)
http://www.tystnad.net/2012/08/dagens-rumpa/
//JJ
Eftersom jag har läst er båda förut i diverse inkarnationer så är det ingen nackdel att ni delar utrymme. Det är faktiskt lite kul att det är så blandat och.