Vixxtoria skriver att hon inte läser baksidestexter på böcker hon redan vet att hon kommer läsa. Jag läser dem alltid, för att, eh, de finns där. Någon bättre anledning har jag nog inte.En del läser inte baksidestexter för att de inte vill ha något avslöjat i förväg. Det bryr inte jag mig om, jag är väldigt okänslig för spoilers. Men däremot känner jag igen det som Vixxtoria skriver om att man ibland kan få fel intryck av baksidestexten och att det stör ens läsning för att man sitter och väntar på något som inte kommer, eller kommer väldigt sent. Jag antar ju oftast att det som avslöjas i baksidestexten kommer ha stor betydelse i boken och dessutom hända ganska snabbt, så när något som baksidestexten avslöjat inte händer förrän på sidan 200 i en bok som är 350 sidor lång kan jag känna mig lite lurad. Och naturligtvis irriterad över att mina felaktiga förväntningar fick mig att uppleva boken mer negativt än jag skulle gjort annars. ”Men hallå, det händer ju inget?” för att de saker jag vet ska hända inte har inträffat.
Läsning pågår
Följ
Bra saker
© 2025 Tystnad
Tema av Anders Noren — Upp ↑
Ditt inlägg får mig att fundera över om jag egentligen är känslig för spoilers eller inte. Jo, jag tror jag är det, därför att de _också_ styr och stör mitt läsande.Och så funderar jag över om det bästa är väldigt generella baksidestexter av typen ”det här är en spännande historia om mötet mellan två personer. Boken tar upp frågor om liv och död, och ger oväntade infallsvinklar på vad det innebär att var människa”…Fast neeej. Det är väl inte bättre? (Dessutom kan en sådan text vara lika felaktig, eller hur?)
Hmm, jag är nog väldigt okänslig vad gäller sånt där. Jag brukar inte läsa böcker som är lätta att ”förstöra” med spoilers. Enda undantaget är väl egentligen deckare, men där brukar man ju vara rätt noga med att inte avslöja twisten eller vem mördaren är (gör man det får man nog sparken rätt snart).
Jag läser inte heller baksidetexter om jag vet att det är en bok som jag kommer att läsa oavsett vad som står där. Men annars brukar jag läsa dem och det har hänt flera gånger att de inte har stämt så bra överrens med innehållet i boken, eller som du skriver ovan, man tror att vissa händelser ska hända tidigare än de gör.Men ibland blir böcker som allra bäst när men inte vet någonting alls utan man ger sig ut på helt okända vatten.
Jag tycker att det är jättejobbigt att läsa böcker (och se filmer) när jag inte vet vad de handlar om! Då vet jag inte riktigt vad jag ska förvänta mig av boken och det känns mycket svårare att läsa den.
Tack och synd att vi inte ses. Jag visste inte att du bodde i den andra stora staden där man har ett eget kulturellt utbud :-D
Vixxtoria: ja, det är lätt att klaga på baksidestexter men det är antagligen inte så lätt att skriva dem. ;) Jag vill ju ändå inte ha för generella baksidestexter, utan få veta vad som skiljer boken från resten.Kajsa: Samma här. Jag brukar inte heller läsa särskilt mycket böcker som lätt förstörs av spoilers. Tycker jag i alla fall… Spoilerkänsliga tycker väl att allt kan förstöras av spoilers. ;)Fiktionista och Nina: det är intressant det ni skriver om att ge sig in i en bok (eller film) utan att veta något innan. Jag gör det extremt sällan och jag tror att jag som Nina gärna vill ha något sorts förhållningssätt redan innan jag börjar läsa. Sätta hjärnan i rätt läge för att ta emot en viss typ av bok, ungefär. ;) Men det känns lite synd också.
Åh, vad intressant, jag har knappt reflekterat över det här. Men nu när du tar upp det så inser jag att jag typ _aldrig_ läser baksidestexter. Och det är nog inte rädsla för spoilers egentligen. Jag vet inte varför, en osviklig känsla för vad jag kommer gilla? Njaaääe. Kanske borde man läsa dem, åtminstone ibland.